KBT. Nu har jag testat det 4 gånger. Och vad tycker jag hittills? Jo men det är väl helt ok. Känns helt ok. Inte fel, inte alls. Jag var ju lite skeptisk när jag skulle dit första gången. "Är det här något för mig? Kommer det hjälpa mig?" Sista frågan kommer jag inte få svar på än på ett tag. Kan tänka mig att det tar ett tag innan man märker att det ger nåt. Men visst, jag försöker. Jag försöker tänka på det som vi kommer fram till på samtalen. Ändra tankesätt, ändra inställning. Men det är inte lätt. Att ändra på ett beteende som suttit så länge långt där inne. Det krävs verkligen vilja. Vilja försöka försöka ändra på ett mönster. Men även om man så gärna vill så behöver det ju inte vara lätt.
Det som jag tycker är mest intressant på de här samtalen är när vi börjar diskutera varför man känner så här. Varför man tänker som gör. Vad är man för typ av person som resonerar på just det här sättet i situationer där man känner sig pressad, stressad eller vad det nu kan vara. Jobbiga situationer.
Hon som jag går hos har kommit fram rätt snabbt till att jag hör till "misslyckande-facket". Ja, men det lät ju kul.. Kan man blir mer misslyckad? Än att hamna i ett sånt fack? Men när hon sen förklarade så var det inte riktigt så det betydde. Utan att man är rädd för att misslyckas. Och det stämmer ju rätt bra. Hon läste upp punkter som man kan känna igen sig i när man hör till det här facket. Och jag kände igen men på säkert 8 av 10 punkter. Och det är riktigt intressant att höra och att faktiskt på en slags "aha-känsla". Jahaaa, då förstår jag varför jag agerar just så, tänker just så i vissa situationer. Det hade jag aldrig kommit fram till om jag inte gått på den här KBT:n.
Nej, det var inte så tokigt ändå. Tror på det här faktiskt. Jag kan rekommendera att gå och snacka så här om det är nåt beteende som man vill få bukt med. Ta hjälp med att ändra. För det är oftast inget man klarar av själv bara så där.
Hej!
SvaraRaderaHär kommer en dagsfärsk pressrelease till dig som bloggar. Helt ny forskning om hur barns prestation i skolan kan påverkas av belysningen. Särskilt intressant för dig som har barn!
Det finns även en film och mer info på www.klassensljus.se som beskriver forskningen.
---
19 januari 2012
Bra ljus i skolan påverkar barnens koncentration och studieresultat
Ny forskning visar att rätt ljusbalans och ljusnivå i klassrummet leder till bättre studieresultat, välmående och bättre dygnsrytm för elever, då ljuset får en positiv biologisk påverkan.
Resultaten av en studie som genomförts av Lunds Universitet och London City University i samarbete med belysningsföretaget Fagerhult, visar att människokroppens egen dygnsklocka, produktionen av melatonin och kortisol, påverkas i miljöer där ljusnivån är tillräckligt hög och där det finns rätt balans mellan direkt och indirekt ljus.
”Detta är ett genombrott. För första gången kan vi tydligt se hur ljuset kan påverka elevernas prestationsförmåga, vakenhet och koncentration”, säger Tommy Govén, forskningschef på Fagerhult, som medverkat i studien tillsammans med universitetsinstitutionerna i Lund och London.
Rönen bygger på en tio år gammal upptäckt från början av 2000-talet då den amerikanske forskaren David Berson lokaliserade en tredje receptor i ögat som inte förmedlar någon visuell information. Den tredje receptorn förmedlar enbart ljusimpulser via en biologisk nervbana som påverkar utsöndringen av sömnhormoner och stresshormoner.
Den nya studien genomfördes under ett läsår i en skola i London där fyra separata klasser, sammanlagt 56 elever i 9-årsåldern observerades. Samtliga fyra klassrum utrustades med ny belysning, men bara i två av klassrummen installerades så kallat omfältsljus som skapar en bättre balans mellan direkt och indirekt ljus genom ökad belysning på väggar och tak.
När studien sammanställdes var resultaten tydliga. Eleverna presterade bättre skolresultat i de tre ämnena som undersöktes, matematik, läsning och skrivning, framförallt under den mörka delen av året, perioden oktober – januari. Eleverna visade på en ökad vakenhet på morgonen med lägre nivåer av sömnhormoner (melatonin) under den mörka delen av året. Eleverna visade en ökad aktivitet på morgonen med högre nivåer av stresshormoner (kortisol) under hela skolåret. Eleverna visade även på en tendens att må bättre under hela skolåret.
Vilken betydelse kommer forskningsresultaten att få?
”En konkret slutsats är att de allra flesta klassrum i våra skolor har för låga belysningsstyrkor i omfältet, satt i relation till vad som faktiskt krävs för att eleverna ska må och prestera bättre. Ett tak- och väggljus om 100 lux är i dag det vanliga i många skolor medan vi tycker att man bör gå upp till 300 lux, säger Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds Universitet som genomfört liknande studier tidigare.
Nästa steg i projektet är att genomföra en ny studie, den här gången i Sverige. En grupp tonåringar kommer att genomgå samma ljusstudie i en gymnasieskola under ett helt läsår, med skillnaden att man jämför traditionell belysning med LED.
För mer information se:
www.klassensljus.se
Kontakt:
Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds Universitet. Telefon: 070-370 44 73
Tommy Govén forskningschef på Fagerhult. Telefon: 070-594 04 07
Hej, just nu har jag en tävling där du kan vinna ett valfritt kalaspaket :) Tar endast några sekunder :)
SvaraRaderaKram Sophie