Det finns en fördel (säkert flera också) med att knappt gå ut längre. Och det är att när man väl gör det så blir det oftast riktigt kul. Förut när man gick ut typ varannan helg, då kunde man ofta känna att den ena utgången var den andra lik. Men inte nu. Det händer ju så otroligt sällan numera. Men igår blev det en lyckad, rolig och bra utgång med tjejerna.
Vi brukar ses kanske en gång i månaden allihopa. Sen några år tillbaka har vi haft tjejmiddagar och turats om att ha den hos sig. Alla ses hos någon som har fixat middag och efterrätt. När all mat är uppäten och all vin druckits upp så blir det spontandans på golvet i vardagsrummet. Och sen utgång på stan. Så var det de första två, tre åren. Men nu stannar vi kvar på vardagsrumsgolvet. Eller så blir vi kvar i stolarna vid middagsbordet. Vinet dricks inte alltid längre upp och det har faktiskt t o m hänt att det bytts ut mot vatten. Vad hände?? Vi har blivit 30+. Trötta småbarnsmammor som börjar titta på klockan när den passerat 23. Börjat gnugga ögonen och gäspa och säga att "det är en dag i morgon också".
Nu under sommar och semestertider så har vi haft ett litet uppehåll på att ses. Så nu var det dags att tag i att ses igen. Men jag kände inte för att sitta hemma och gäspa när klockan blir 23. Nu ville jag gå ut. For once. Så jag bokade bord till oss 7 tjejer som kunde komma med, på ett Italienskt ställe inne i stan.
Jättetrevligt blev det. Det kändes som om alla behövde komma ut. Komma ifrån vardagen, släppa på sina mammaroller och bara ha kul. Jag är ju barnledig varannan vecka så jag kanske inte har riktigt samma behov av att få "komma ifrån" för en kväll, men det var riktigt kul att komma ut med tjejerna. Bara sitta och snacka om allt möjligt, äta god mat på en restaurang. Beställa in gott vin, bli lite småberusad. Bli lite fnittriga. Så där som var för typ 15 år sen.
En tjej i gänget är singel och därför ute typ varje helg så hon fick guida oss genom stan, vart man skulle gå. Vi har ju ingen koll alls. "Är det där stället Hirschenkeller på Regeringsgatan öppet fortfarande? Nähä, det stängde för 10 år sen..."
Vi gick in på Riche och tittade på alla människor som satt i baren, tittade på alla människor som klätt upp sig för att hoppas på att den här kvällen kanske man får napp. Tittade på alla människor som försöker söka och nå någons blick på andra sidan baren.
Sen gick vi till ett ställe där vi hoppades på att få dansa lite. Och visst, det fick vi. Men alla runtomkring oss var säker minst 10 år yngre och ljudet av musiken spelades ut från högtalare som inte kunde överrösta vad man sa. Nu förstod man varför det var gratis inträde.. Nej, inget bra ställe alls men vi hade kul ändå, och alla fick göra några dansmoves innan fötterna började värka ordentligt, klockan närmade sig 02 och alla ville helt plötsligt hem. Men först det klassiska besöket på McDonalds.
Nu har vi blivit vallade ute på ängarna för den här gången. Nästa gång vet vi inte när det blir. Kanske om ett halvår, ett år. Who knows. Idag är alla back on track igen. På med mammarollen. Och vi gillar det. Vi älskar det! Att komma ut och dansa loss och dricka lite mer än vad man ska är kul ibland. Men sen vill man "tillbaka". Man kan få för mycket av det goda. Och det blir det inte lika kul längre.
