fredag 2 september 2011

You gotta do what you gotta do

Jag trivs riktigt j--a bra på nya jobbet. Sen jag började i mitten av juni så har varje dag varit givande, rolig, spännande. Kul! Jag har faktiskt nog aldrig känt så här för något jobb tidigare.
Vad är det som får mig att känna så här då? Varför känns det så bra? Jo men dels för att jag har velat bli säljare ganska länge. Och nu äntligen är jag det. På ett bra företag. Inte alls den här "kräng-sälj-kulturen". Helt tvärtom. Det är kvalité rakt igenom. Sen verkar alla trivas så bra på företaget. Man har kul tillsammans, man hjälper varandra. Och vi säljare tävlar inte mot varandra på nåt sätt. Och det är ingen hierarki. Inte alls. Både VD:n för Sverige och nordiska VD:n är verkligen laid back.  Man känner att alla är på samma nivå. Kanske inte "befattnings-mässigt"men att alla liksom är värda lite mycket. Oavsett om du är säljchef eller sitter på kundtjänst. Cheferna lunchar med "oss andra". Vi andra lunchar med cheferna.

Nej, det känns bra det här. Och för att spä på det ännu lite mer så måste jag säga att jag aldrig har skrattat så mycket som jag gör på nya jobbet. Vi är tre säljare på kontoret som alla sitter i samma rum och jobbar. Det är bara en som är "gammal i gården", vi andra två är nya. Och vi funkar riktigt bra ihop. Det är jag och två killar. Det är nog också en anledning till att vi funkar bra i grupp. Blir det för mycket tjejer så känns det som att det lätt kan bli massa kackel, för mycket tjejsnack. Nåt som jag absolut tycker är jättekul och trevligt, men som ibland också kan bli mindre fördelaktigt på jobbet. Och är det bara killar i grupp, då blir det för grabbigt. Men en blandning tror jag är det ultimata. Mycket bättre teamwork med blandning.

Och vad viktigt det är att arbeta på jobb man trivs på. Det gör ju så himla mycket. Man tar ju ofta med sig "jobbet hem". Man blir så mycket gladare, positiv, piggare. Man blir en gladare mamma, flickvän, sambo, kompis, fru. Nej, trivs man inte på jobbet och man märker att det inte blir någon förändring. Att det går ut över sitt privatliv. Då är det dags att bryta sig ur det dåliga mönstret. Innan det är försent. Innan man blir alltför bekväm, gammal eller kanske rädd. Rädd för att byta till nåt nytt som man inte gjort förut. "Jag har det ju rätt ok här ändå". Jo visst, men det ska vara bra. Man ska tycka att det är kul att gå till jobbet. Det ska jag ge nåt. Man ska känna att man får nåt tillbaka. Som i en relation till människor. Ge och ta. Samma sak gäller i arbetslivet.

You only live once! So live your life!